Alive and kicking

Onpas vilahtanut pari hetkeä sitten viimeisen. Matkakertomus jäi kesken. Tuli kevät ja kauheesti töitä, ja sitten kesä ja loma ja karhusafari ja sukellusta Kroatiassa ja itsekeksityn espanjan puhumista Barcelonassa. Sitten alkoi taas työt, joita oli taas paljon, ja syksy kesti ikuisuuden. Se ei oikeastaan loppunut ennen kuin jouluna, jolloin sai hengähtää pari viikkoa.

Marraskuun alussa elämässä alkoi uusi vaihe - punaviinitön, homejuustoton, graavikalaton sellainen. Se jatkuu edelleen. Minuutti tikun tuijottelua vessassa ja oho, meni vähän uusiksi kaikki. En ole ensimmäistä kertaa elämässäni uuden ja oudon edessä, mutta ensimmäistä kertaa se uusi ja outo on sisälläni. Siellä se kutittaa ja potkii, kyselemättä multa, mitä mieltä minä olen.

Puoliväli meni jo. Sitä juhlittiin Samuilla viime viikolla. Ei se matkustelu loppunutkaan, eikä vissiin elämäkään. Voisi olla hullumminkin asiat.

Olkaas nätisti!

Update

Det är länge sedan jag skrev. Under sommaren har jag i och för sig nog skrivit, dock inte här. På jobbet mest.

Jag ska förresten byta arbete för en tid här snart, bara alla kontrakt och så fixar sig. I stället för att arbeta indirekt för en massa olika internationella projekt blir jag direkt anställd av FN. Schysst. Det diplomatiska passet som jag hade hoppats på får jag nog inte - men en del andra rätt mysiga förmåner.

Som vanligt reser jag mycket, dricker Cosmopolitans så många jag hinner (jag har kommit över Mojitos-perioden, bärsperioden och alla andra fancygheter, nu är det oldschool Cosmos som gäller) och försöker lära mig att inte planera så värst mycket. Oftast brukar man ha fullt upp i alla fall.

väder

Hon lever. Litet blåslagen och öm efter äventyr i skog och mark (och på jumppa-mattan när skogen och marken inte funnits inom räckhåll), men annars i fullgott skick. Korvsgrillnings- och fiskrökningsdebuten är för i år sedan länge avklarade och snart kommer nog den första tältnatten också!

Arbetsmängden börjar äntligen minska aningen, skönt att ha tid för något annat än att med andan i halsen göra det mest nödvändiga. När man arbetar som forskare är det väl meningen att man ska ha tid att tänka och fundera också - och i alla fall jag har märkt att ju mindre jag funderar desto svårare är det att tänka när det riktigt skulle behövas. Så nu ska jag på allvar fundera litet.

Blommor. Idag har jag en blomklänning på mig. Och i morgon ska jag plantera blommor. På onsdag kanske jag kan försöka känna mig blommig...

Vår-otålig

Överskott av skratt och energi. Jag vill ut, bort och iväg. Med vinden i håret och glassen i handen. Anyone care to join? Jag är på jakt efter äventyr - snälla du, ta med mig om du har ett på lager!

Förr om åren har den här otåligheten och kliet i tårna fått mig att fara långt, långt bort. Sedan när några månader har passerat har jag återvänt hem till Helsingfors. I år tänker jag stanna här. Men blodigt, vad det kliar, och jävlar, vad jag skulle ha lust med litet hyss.

IIIiiiiii vad det kliar av vårvärme i benmärgen.

Edit litet senare: Hon skruvade på radion och Ian sjöng om hur I don't need to sell my soul - he is already in me. Juuuuust. Hyss. Nu!

Marco and me

Ilta-Sanomat har på sin nättidning en rubrik: Sisusta Marcon koti. Jag läste den fel de två första gångerna jag kollade på den och läste: Sinusta Marcon koti. Tänk, den som får vara Marcos hem. Tanken riktigt värmer i hjärteroten.

Idag har jag varit radio-stjärna, fick sitta i live-studio och debattera immigrationspolitik. Debatten blev aningen livlös, eftersom vi alla var överens om att det å ena sidan måste finnas gränser, men att de finska gränserna för tillfället inte är tillräckligt flexibla.

Men, efter mitt flashiga moment of stardom så är det bara högar av arbete som väntar. Suck.

Sol

Hipp Hipp Hurra idag!

Även jag har mycket att fira: Jag dog inte i flunssan, utan den verkar nu vara nästan botad. Enbart litet allergibetonad snuva kvar. Inte heller fick jag hjärtinfarkt, hjärnstillestånd eller blev blind, någonting som jag verkligen oroade mig för igår (på riktigt).

Sen har jag hittat de mest perfekta vårskorna ever. Det tog en del kraft och letande, men efter att ha köpt tre par så är jag nu säker på att det tredje paret skor var helt perfekta. De andra två blir back-up skor.

Ytterligare kan meddelas att min babyfeber är tillbaka. Jag har saknat den, den var försvunnen över vintern för första gången på 10 år, men nu sjunger jag natisånger för mina kompisar igen. :)

Sol ute, sol inne, sol i hjärta och sol i sinne :)

Mer vår

Host, snuv och förkyld. Pust. Och flås. Och alltför mycket arbete. Me against the spring.